adventskalender, del nio.

2011-12-09 / 20:15:38 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Nästa dag i skolan letade jag upp Mick, när han såg mig lös hela hans huvud upp. "Mess", sa han. "Hej Mick." sa jag och log. Han tog tag i mina hänger, "är allting bra?" Jag nickade.
"Vill du typ... börja om?" frågade jag honom. Han log, "Är du allvarlig?" 
"Ja." 
"Klart jag vill!" sa han och kysste mig. När vi avslutade kyssen skrattade jag lite tyst. "Då ses vi sen." sa jag.

Mick hämtade mig med sin gamla bil efter skolan, "hoppa in, min sköna." skojade han. Jag skrattade och hoppade in. "Vad vill du göra?" frågade han och körde iväg.
"Äta lite, och sen bio?" frågade jag. Han nickade, "jag bjuder." Jag sa inte emot, eftersom jag inte hade pengar.
Vi körde till det egentligen enda riktiga matstället i hela Joseville, men dock serverade dem nästan allting där. Allt från pizza till kött.
vi beställde och satte oss ner, "hur är det, egentligen?" frågade han mig. Jag ryckte på axlarna, "sådär."
Han tog min hand, "jag förstår."
någon ville jag skulle lägga ut min absoluta favorit låt, och just nu är det "we are young" med glee!

adventskalender, del åtta.

2011-12-08 / 20:43:18 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Han nickade, "Bra gumman. Om något händer dig vet jag inte vad jag gör."
Jag pussade honom snabbt på pannan, "ingenting kommer hända mig pappa." Han log, sedan sprang jag upp på mitt rum. Jag lade mig i sängen och läste, lång dag i morgon tänkte jag. Jag skulle äntligen säga till Mick att jag fortfarande älskade honom.

Nästa dag i skolan letade jag upp Mick, när han såg mig lös hela hans huvud upp. "Mess", sa han. "Hej Mick." sa jag och log. Han tog tag i mina hänger, "är allting bra?" Jag nickade.
"Vill du typ... börja om?" frågade jag honom. Han log, "Är du allvarlig?"
"Ja."
"Klart jag vill!" sa han och kysste mig. När vi avslutade kyssen skrattade jag lite tyst. "Då ses vi sen." sa jag.

under lucka åtta gömmer sig denna underbara videon! ;d

adventskalender, del sju.

2011-12-07 / 20:17:05 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Jag satte mig på min sängkant och stirrade tomt framför mig. Hur hade jag hamnat här? Jag var skolans populärare tjej en gång i tiden. Alla killar ville ha mig, och alla tjejer ville vara mig. 
Men allting hade blivit så fel, total katastrof.

"Gumman, middagen är klar." Jag hasade mig ner för trappan, "hur är det?" frågade pappa. Jag kollade trött på honom, "sådär". Vi åt under tystnad, som vanligt. "Jag svimmade idag i skolan". Sa jag för att avbryta tystnaden.
"Va?!" Sa han. "Varför det?" Jag suckade, "för att jag inte äter ordentligt och dricker." sa jag.
"Dricker?!" Utbrast han. "När började du med det?"
"Ungefär en vecka efter mamma begravning." sa jag. "Men det är okej, jag ska sluta nu. Jag lovar. Jag ska bättra mig."
Han nickade, "Bra gumman. Om något händer dig vet jag inte vad jag gör."
Jag pussade honom snabbt på pannan, "ingenting kommer hända mig pappa." Han log, sedan sprang jag upp på mitt rum. Jag lade mig i sängen och läste, lång dag i morgon tänkte jag. Jag skulle äntligen säga till Mick att jag fortfarande älskade honom.
en alldeles exklusiv titt på min och Hildas bok, hehe. Väldigt speciellt eftersom vi håller den väldigt hemligstämplat ;)

adventskalender, del sex.

2011-12-06 / 21:58:00 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Korridoren var tom och halvvägs igenom den hörde jag rösten igen, jag försökte att inte bry mig om den och gick vidare.
Men när den vräkte ur sig något annorlunda kunde jag inte strunta i det. "Megan, jag är fortfarande här. Jag vakar över dig." Jag stannade tvärt och svalde hårt.

Jag kunde höra det men jag såg fortfarande ingenting, jag var säker på att det var hon. "Mamma." viskade jag med rösten tjock av tårar.

Jag gick hem tidigt den dagen, jag gick in i en dusch och lät vattnet rinna ner över mig. Jag satte mig ner och lade händerna för huvudet. Äntligen kunde jag släppa ut tårarna.

Jag satte mig på min sängkant och stirrade tomt framför mig. Hur hade jag hamnat här? Jag var skolans populärare tjej en gång i tiden. Alla killar ville ha mig, och alla tjejer ville vara mig.
Men allting hade blivit så fel, total katastrof.



ni får en annan cover av mig idag, haha. Ovanligt. Nej men spelade in denna igår så där lite spontant på rasten i musiksalen! I morgon ska ni få något roligare! Puss

adventskalender, del fem.

2011-12-05 / 21:53:10 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
previous; Hon drog en stol till soffan och satte sig på den, "hur är det?" Jag orkade knappt svara men fick fram ett svagt, "sådär." Hon log, "Jag förstår, vad var det som hände?" Jag ryckte på axlarna, "Jag bara föll ihop."
"Tar du några piller?" frågade hon. Jag kollade undrande på henne, "nej."
"Dricker du alkohol ofta?" Hon såg min min, jag behövde inte ens svara på frågan innan hon antecknade det i sitt lilla block.


"Hur kommer det sig att du dricker alkohol?" frågade hon. "Min mamma. Hon är död." Hon nickade, "jag förstår."
"Tror du att du kan sluta med det?" Jag kollade på henne som om hon var knäpp. "Ja." Hon nickade belåtet, "bra". sa hon. "Då säger vi så."
Jag gick ut ur rummet och vidare till klassrummet, men det var då jag hörde rösten. "Megan, Megan." Jag vände mig om men ingen vad där. Men jag visste att jag hade hört min mammas röst. Vilket var omöjligt.

Korridoren var tom och halvvägs igenom den hörde jag rösten igen, jag försökte att inte bry mig om den och gick vidare.
Men när den vräkte ur sig något annorlunda kunde jag inte strunta i det. "Megan, jag är fortfarande här. Jag vakar över dig." Jag stannade tvärt och svalde hårt.

någon hade frågat om jag inte kunde lägga upp en exremt ful bild på mig, så här kommer en...

hahaha, fuck u om ni mobbar. Var faktiskt sjuk ;)

adventskalender, del fyra.

2011-12-04 / 14:33:19 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
"Mick, är vi fortfarande tillsammans?" Frågade jag tyst. "Klart vi är!" utbrast han. "Jag menar, om du vill." Rättade han sig.
"Jag vet inte", sa jag. Han kollade på mig med förvånad min. "Det är bara det att, vi har inte träffats på fem månader. Och du har inte ens hört av dig".
"Det var för att du sa att du ville bli lämnad ifred." Där hade han en poäng, jag hade faktiskt sagt det. "Jag behöver tid och tänka." sa jag och gick iväg.

Korridoren verkade aldrig ta slut hur mycket jag än gick, jag passerade mina klasskompisar, jag passerade mitt skåp men det verkade som om jag aldrig kom fram till matsalen.
Allting började snurra, golvet under mig började gunga och jag föll ihop på golvet. Allting blev svart.
Jag vaknade upp senare på en mjuk och varm soffa med en filt över mig. Jag öppnade sakta ögonen och kastade en blick på en tjej som satt längre bort. Skolsköterskan.
Hon kom emot mig, "'är du vaken, Megan?" Frågade hon. Jag nickade till svar.

Hon drog en stol till soffan och satte sig på den, "hur är det?" Jag orkade knappt svara men fick fram ett svagt, "sådär." Hon log, "Jag förstår, vad var det som hände?" Jag ryckte på axlarna, "Jag bara föll ihop."
"Tar du några piller?" frågade hon. Jag kollade undrande på henne, "nej."
"Dricker du alkohol ofta?" Hon såg min min, jag behövde inte ens svara på frågan innan hon antecknade det i sitt lilla block.


under lucka fyra gömmer sig den här roliga videon, gammal men åh så mycket minnen. Tycker verkligen ni ska kolla, om ni vill ha ett asgarv. Om ni inte är väldigt tråkiga då förståss.

adventskalender, del tre. (Försenad)

2011-12-04 / 14:22:51 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Mick, min pojkvän. Eller föredetta pojkvän. Jag hade inte träffat honom på fem månader. Vi hade inte hörts av men vi hade inte precis gjort slut heller.
Men jag antog att det var över.

Oturligt nog mötter jag honom senare i korridoren, jag log. Han kom närmare mig, jag ville gå därifrån men fötterna vägrade röra på sig. "Meg", suckade han lättat.

del tre - Du var min kärlek
"Mick", sa jag och log lite. "Meg, förstår du hur glad jag är att äntligen få träffa dig igen?" sa han och kramade mig. Jag klappade honom på ryggen och log ett obekvämt leende. "Vad menar du med det, exakt?" Frågade jag.
"Jag har varit så orolig för dig, jag har varit så orolig att du inte gillade mig längre."
Jag kollade på honom, han tydliga käkben gjorde att hans huvud såg otroligt sexigt ut, den vita T-shirten satt som fastklistrad mot hans magmuskler och man kunde nästan skåda dom igenom tröjan.
"Mick, är vi fortfarande tillsammans?" Frågade jag tyst. "Klart vi är!" utbrast han. "Jag menar, om du vill." Rättade han sig.
"Jag vet inte", sa jag. Han kollade på mig med förvånad min. "Det är bara det att, vi har inte träffats på fem månader. Och du har inte ens hört av dig".
"Det var för att du sa att du ville bli lämnad ifred." Där hade han en poäng, jag hade faktiskt sagt det. "Jag behöver tid och tänka." sa jag och gick iväg.


Under lucka tre gömmer sig en utlottning av fyra posters. En stor på Ulrik munther, en stor på Taylor Lautner (selena gomez på baksidan), en ganska liten på louis tomlinson i One direction (Jedward på baksidan)  och en liten på Justin Bieber.

Om ni vill ha chans att vinna på komentera detta inlägget, eller skicka mail eller sms eller någonting! Lycka till ♥


oj

2011-12-04 / 00:36:00 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
OJ! FAN KALENDERN, JAG GÖR TVÅ STYCKEN I MORGON ISTÄLLET. LOVAR! SORRY! PUSS ♥

adventskalender, del två.

2011-12-02 / 18:37:47 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer
Ljudet hördes klart och tydligt bakom mig men jag kunde inte se något. Jag hade känt mig mammas närvaro enda sen hon dog men jag vet inte ens om jag tror på sådant.
Jag såg hennes skugga och ansikte var jag än gick, men jag inbillade antagligen bara mig.

Del två - Vänner hjälper alltid i svåra situationer

Jag gick sakta till skolan, fötterna hasade jag bakom mig. Jag hade samma känsla i kroppen som alltid. Sorg. Men jag kände mig iaktagen, som om någon förföljde mig.
Jag kollade bak med jämna mellanrum, men där var inte ett tecken efter någonting.
Skolan såg tråkigare ut än vanligt, men jag tänkte inte ge upp mer. Jag skulle kämpa. Jag tog ett djupt andetag och gick in i skolans korridorer. "Megan?" Jag hörde en igenkänlig röst bakom mig. Jag vände mig om och leendet spred sig när jag såg vem det var. Lis. Min allra, allra bästa vän.

"Hur har du haft det?" Jag kollade på henne. "Förlåt", sa hon. "Det var en dum fråga." Jag log, "nejdå, men ja du vet. Inte särkilt bra". Hon kramade om mig, "jag förstår".
Men sanningen var att hon inte alls förstod, hon hade inte mist sin mamma. Jag log och nickade, hon hade i alla fall förståelse.
"Har du träffat Mick sen du kom tillbaka?" frågade hon. Jag skakade på huvudet, "nej.
Mick, min pojkvän. Eller föredetta pojkvän. Jag hade inte träffat honom på fem månader. Vi hade inte hörts av men vi hade inte precis gjort slut heller.
Men jag antog att det var över.

Oturligt nog mötter jag honom senare i korridoren, jag log. Han kom närmare mig, jag ville gå därifrån men fötterna vägrade röra på sig. "Meg", suckade han lättat.


lucka två gömmer... Hildas skratt! Nu får ni äntligen höra hur hon skrattar! haha!

Adventskalender, del ett.

2011-12-01 / 20:46:19 / adventskalender a la Izza / 0 kommentarer

Del ett - this is how I do it

Snön föll hastigt och lade sig snabbt på marken. Första december och marken var full med snö och minusgraderna var många.
Ett halvår sen allting hände, ett halvår sen min mamma gick bort. Men jag var trött på allting, jag var trött på allt klagande från min pappa. Men jag hanterade sorgen på mitt eget vis.
Alkoholen gjorde det lättare, jag kunde glömma då. Även om det bara var för en stund.
Jag stod ute i kylan och kollade upp mot himmlel, jag blåste ut röken och släckte de sista gnisterna som var kvar på cigaretten med hjälp av foten.

Varmen slog emot mig när jag kom in. "Har du nu rökt igen?" Jag blickade in i vardagsrummet och mötte pappas ilskna blick. Jag suckade, "ja".
Han skakade på huvudet och gick och satte sig i sin vanligt fåtölj framför tv;n.
Jag hörde ljudet från tv;n ut i hallen, nyheterna. Dem hade fortfarande inte släppt mordet på min mamma även efter all denna tid.
Jag blundade hårt för att trycka tillbaka tårarna och sprang upp på mitt rum. Det enda poliserna kunde säga var att min mamma dog unger 'mystiska omständigheter'. Dem visste inte vad jag hade hänt, ingenting rättare sagt.

Jag ställde mig framför speglen och studerade min kropp. Jag behövde verkligen få i mig lite mat. Men matlusten fanns inte där, jag kunde inte känna den. Helt borta.
Jag, som en gång var ett stort matvrak och kunde äta hur mycket som helst, åt i princip ett mål per dag. Om ens det.

Ljudet hördes klart och tydligt bakom mig men jag kunde inte se något. Jag hade känt mig mammas närvaro enda sen hon dog men jag vet inte ens om jag tror på sådant.
Jag såg hennes skugga och ansikte var jag än gick, men jag inbillade antagligen bara mig.




Och under lucka ett gömmer sig... en "jätte fin" (host) cover av mig! Haha, jag visste inte vad jag skulle ta idag!

MEN KOM GÄRNA MED FÖRSLAG, KOMENTERA, MAILA ELLER MESSA ELLER VAD SOM HELST OM TIPS OCH IDEER!


RSS 2.0